Språkförsök ny bakläxa för regeringen

Lotta Sjöblad -
Skarp kritik riktas mot test med frivilligt andra inhemska språk.

Det blev bakläxa igen för regeringen. Först måste tidtabellen för vårdreformen justeras. Nu stormar det kring det språkexperiment som regeringen planerar. Det går ut på att 2 200 elever i grundskolan kan välja bort det andra inhemska, svenska eller finska, och i stället läsa ett annat språk.

Försöket ifrågasätts i 35 av de nästan 60 remissvar som regeringen fått in. Till kritikerna hör både högskolor, lärare och språkvetare, framgår det av Svenska Yles genomgång.

De få som är klart positiva vill nedmontera det som är kvar av tvåspråkigheten genom att också slopa språkkrav för högskoleexamen och statliga tjänster.

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) hör till de kritiska. Hon anser att man både borde läsa fler språk och att undervisningen ska inledas tidigare. Unga finländare satsar nu i huvudsak på engelska, som anses höra till allmänbildningen.

Intresset för andra språk har däremot minskat rejält. Nedgången märks också i statistiken över hur många som skriver främmande språk i studentexamen. Engelskan är det enda språket, som håller ställningarna.

Kunskaper i engelska är bra början men andra språk behövs också när man rör sig ute i världen. Den internationaliseras och många söker sig utanför landets gränser för att de jobb som finns utomlands intresserar. Acklimatiseringen går betydligt lättare, om språket inte är helt obekant.

Språkexperimentet motiveras med att man hoppas att barnen ska förkovra sig i andra språk, om det andra inhemska kan väljas bort. Den slutsatsen är nog förhastad och väl optimistisk.

Signalen riskerar i stället bli den motsatta, att man inte behöver kunna så många språk och ändå klarar sig bra. Det befarar också experter på utbildning. Nästan alla är rädda för att ett experiment i stället skulle leda till sämre språkkunskaper.

Andra allvarliga invändningar finns också. Många oroar sig för att de socioekonomiska klyftorna ska öka och att experimentet kan leda till att de som deltar har ett sämre utgångsläge då det gäller framtida studier och jobb.

Förslaget är att valet sker tidigt, men det som inte kommer fram är vem som är beredd att ta ansvar för eventuella följder. En kan vara att studietiden förlängs, om studerande måste komplettera sina språkkunskaper. Det är stick i stäv med strävan att unga ska bli klara med sin utbildning så fort som möjligt.

En avsikt verkar vara att sopa det verkliga problemet under mattan. Bekymmersamt är varför intresset för språk minskat, men det verkar vara en bisak. Om pressade scheman och risk för att det blir för mycket samtidigt är en orsak borde man på allvar överväga att tidigarelägga språken. Lämplig början kunde då vara grundläggande kunskaper i det andra inhemska språket, följt av engelska.

Bra modell kan hittas på orter, där man dagligen hör och har möjlighet att använda båda språken. Där anser många i dag att språkkunskaper är en rikedom. Utgående från dessa erfarenheter kunde modeller också utvecklas för mer enspråkiga miljöer.

Dagens teknik kan erbjuda många möjligheter för dem som vill lära sig språk. Problemet är att väcka intresse för att studera flera språk.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan