Öppnar för taktikerande

Mats Ekman -
Landskapsvalet 2018 sätter kandidater och väljare i en ny situation.

Det är flera som redan gjort räkneoperationen: Hur skulle mandaten i landskapsfullmäktige ha fördelat sig utgående från resultatet i kommunalvalet? Helsingin Sanomat (6.5) har räknat ut att omkring 150 av landets kommuner inte skulle få någon representation i landskapsfullmäktige.

Enligt HS-artikeln skulle Vasa knipa 26 av 59 platser i landskapsfullmäktige i Österbotten, men den stora vinnaren i förhållande till folkmängd vore faktiskt Närpes med 7 mandat – att jämföra med till ynka två för Jakobstad och ett vardera för Kristinestad och Pedersöre. Kaskö och Korsnäs skulle kamma noll.

Det må sägas direkt, då det gäller ”invalda”, röster och styrkeförhållande mellan kommuner är det här mera lekfulla matematiska övningar än ett möjligt scenario.

Landskapsvalet hålls januari 2018, och då är kandidatutbudet helt annorlunda och betydligt smalare än i ett kommunalval. Landskapet utgör en enda valkrets, vilket ger ett annat underlag för nominering och väljarbeteende.

Det som däremot kan vara vägledande i denna räkneoperation är stödet för partierna. I riksdagsval utgör Österbotten ett av tre landskap som bildar Vasa valkrets. I valkrets Österbotten skulle SFP få egen majoritet, 32 av 59 mandat, i nya landskapsfullmäktige, enligt HS-materialet.

Mikaela Björklund, Sven Jerkku, Anders Norrback, Olav Sjögård, Johanna Borg och Karl-Gustav Svedjebäck från SFP och Peter Sjökvist från SDP skulle ha invalts från Närpes, men bara Åsa Blomstedt från Kristinestad.

Förklaringen är enkel. I denna teoretiska modell har man valt in 59 utgående från jämförelsetal. Med ett personligt röstetal på drygt 200 röster blir man en av SFP:s invalda i denna matematiska lek och i Kristinestad var det endast Blomstedt (248) som tog sig över, medan det var fler med höga röstetal i Närpes. Även Peter Sjökvist (261) skulle kvala in bland de nio SDP-arna i Österbottens landskapsfullmäktige, medan Samlingspartiet eller Centern inte har någon kandidat med högt röstetal nog i Sydösterbotten för att ta sig in bland de fem respektive två invalda.

SFP:s ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP) samlade 17,5 procent av alla röster i Jakobstad (finländskt rekord i kommunalvalet) och den här röstkoncentrationen i ett landskapsval skulle alltså ge endast två invalda – den andra vore SDP-are. Med andra ord, röstkoncentrationen skulle bli ödesdiger för hemkommunens intressebevakning.

Just därför är jämförelsen som HS gör till den del det gäller invalda från olika kommuner inte helt relevant. I en liten kommun som Kaskö kanske man av taktiska skäl vill ställa upp endast en SFP-kandidat i hopp om att denna kan ta sig upp i landskapets rösttopp. I Kristinestad skulle samlingspartisterna försöka koncentrera rösterna till en kandidat, och så vidare.

Ett större antal kandidater i en medelstor kommun kan med hög röstkoncentration resultera i endast en invald, med jämn röstfördelning kan man i värsta fall kamma noll – eller få jackpott. Det kan bli dragkamp mellan partiernas intressen lokalt och regionalt i nomineringen.

Landskapsvalet kommer att ställa nya krav på kandidatnominering och valkampanj. Det kommer att krävas kandidater som kan samla röster och arbeta över ett större område än den egna kommunen.

Med Österbotten som en enda valkrets kommer partiernas lokala valberedare att rikta sökljuset mot röstmagneterna i årets kommunalval. Men även dedikerade landskapspolitiker kan bli aktuella.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan