Nu sitter 17 vid bordet

Mats Ekman -
Regeringen växer, men orkar den mandatperioden till slut?

De var nio män och fem kvinnor. Nu är de tolv män och fem kvinnor. Då det gäller jämställdhet föregår statsminister Juha Sipiläs (C) regering inte med gott exempel. Visserligen kommer omsorgsminister Juha Rehula (C) under detta år att bytas ut mot partikamraten Annika Saarikko, och då stiger andelen kvinnor från knappa 30 till 35 procent, men förra veckans ministertillökning ger ändå intressanta signaler

Att regeringens halvtidsgranskning resulterade i att antalet ministrar utökas var väntat. Som ny statsminister lovade Sipilä att man skulle föregå med gott exempel och minska på antalet ministrar – men det gick varken han eller regeringen i land med. Också för statsministern var det lättare att lova effektivering än att verkställa den.

Sannfinländarnas Jari Lindström fick 2015 som han önskade och blev arbetsminister – men fick mot sin vilja även justitieministerns portfölj, vilket han ärligt medger att han inte orkade med. Konstruktionen justitieminister–arbetsminister var rätt konstlad och för en regering som haft så många halvmesyrer till förslag skadar det knappast att ha har en jurist (Antti Häkkänen, Saml) som justitieminister.

Alla regeringspartier tackade och tog emot i ny- och omfördelningen av taburetter. Kimmo Tiilikainens popularitet som lantbruksminister har dalat och han får nöja sig med att vara enbart miljöminister, medan Jari Leppä blir ny jord- och skogsbruksminister, vilket även det har applåderats.

Nu kunde även Sannfinländarna vika en plats för Sampo Terho i regeringen. Han är partiledningens favorit att efterträda Timo Soini som partiledare, och när Terho redan nu fick en ministerportfölj räknar Soini med att få fortsätta som utrikesminister två år till, eller så länge tills en lämplig reträttpost dyker upp.

Frågan är om Terho nöjer sig med sådan lätt portfölj som kulturminister med Europafrågor om han blir partiledare. I något skede kan det bli för trångt i kabinettet när den nya partiledare ska försöka profilera sig som just partiets ledare samtidigt som Soini sitter kvar med all den auktoritet han i egenskap av Sannfinländarnas obestridlige ledare i 20 år skaffat sig. Terho riskerar bli för blek i skuggan av Soini.

Partiledningen bäddar för Terho, men alla partimedlemmar som registrerat sig i tid får rösta i ordförandevalet i juni och om den andra falangen mobiliserar bättre kan alltså slutresultatet bli att Jussi Halla-aho tar över. Bedömningen då är att Sannfinländarna då lämnar (eller tvingas lämna) regeringen, och Sipilä får söka sig om efter nya vänner. Det öppnar för nya spekulationer om nyval eller ny regeringsbas.

Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna ligger då nära till hands, de skulle ge en knapp riksdagsmajoritet. Knappast tackar SFP och KD nej till det inflytande som skulle erbjudas i Sipiläs regering. I en sådan handel kunde man byta till sig omfattande jour för Vasa centralsjukhus.

Det kan hända mycket fram till riksdagsvalet 2019. Centern gick bakåt i kommunalvalet och SDP fick inte den framgång man räknat med. Sipiläs politik, med vårdreformen och den centralisering som där är att vänta, måste kännas främmande för en betydande del av kärnväljarna. Sipilä är inte den landsfader han försökte ge sken av, och han blev inte partiets store frälsare. Vågar man gå till riksdagsval med Sipilä vid rodret? Inför utsikten att se sin position försvagas kan det rentav hända att Sipilä hoppar av som partiledare 2018. Han är en förmögen man och behöver inte vänta på någon reträttpost.

Andra läser just nu
Sport
18.5 kl 16:01
Kultur
25.2 kl 23:06
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan