Många vill arbeta mindre

Daniel Nissén -
Kortare arbetstid ger många fördelar – men också utmaningar.

61 procent av finländarna vill att arbetstiden ska förkortas så att arbetet skulle räcka åt fler. Det här enligt en undersökning som Tjänstemannacentralorganisationen STTK låtit göra. Enligt samma undersökning tror 66 procent av respondenterna att allt fler i framtiden kommer att välja kortare arbetstid på bekostnad av lönen om det är möjligt.

Redan nu skulle 26 procent av de som arbetar vara beredda att ge bort en del av sin arbetstid om det skulle ge sysselsättning åt en arbetslös, även om det samtidigt skulle innebära att lönen sjunker proportionerligt.

Från STTK:s sida spekulerar man vidare på basis av undersökningen om att det kan vara möjligt att de barn som föds i dag kan få uppleva fyradagars arbetsveckor innan de går i pension. Man konstaterar att en ökad produktivitet genom årtiondena gjort det möjligt att förutom höja löntagarnas löner också minska på arbetstiden, och att den utvecklingen mycket väl kan fortsätta.

Det är som sagt inget nytt att arbetstiden minskar. Man behöver inte gå speciellt långt tillbaka i tiden för att hitta arbetsdagar som är längre än åtta timmar och arbetsveckor som är längre än fem dagar. Därför finns det heller ingen orsak att tro att dagens knappa 40-timmars arbetsveckor skulle vara något konstant, även om fjolårets så kallade konkurrenskraftsavtal innebar ett trendbrott på den här punkten.

Att det finns ett intresse hos många att gå ner i arbetstid även på bekostnad av lönen tyder på att allt fler börjat värdesätta tid i högre grad framom en ökad inkomst och konsumtion. Sådana förändrade värderingar får inverkan på arbetsmarknaden och samhället förr eller senare.

I dagens läge har vi dessutom en situation där väldigt många går utan arbete medan andra har allt för mycket arbete – med negativa effekter för deras hälsa. Det här är inte vettigt hur man än vrider på det och dessutom väldans dyrt för samhället med folk som blir slutkörda och sjuka på jobbet medan andra är tvungna att leva på bidrag.

Man kan heller inte bortse från att arbetet förändras.

Dagens teknologi gör det möjligt att utföra många arbeten oavsett vilken plats man befinner sig på och arbetstagaren kan vara anträffbar när som helst var som helst – på gott och ont. Att jobba åtta till fyra är inte nödvändigtvis det mest optimala då.

Fördelarna med kortare arbetstid kan vara många. Den största vinsten torde komma genom att folk orkar bättre och därmed är produktivare och friskare – vilket är fördelaktigt både ekonomiskt och ur ett folkhälsoperspektiv. Kortare arbetstid kunde också ge möjlighet för fler att komma in på arbetsmarknaden.

Att många gärna skulle arbeta mindre råder knappast heller någon tvekan om men den stora frågan är hur en kortare arbetstid ska finansieras.

Minskad sjukfrånvaro skulle ge rejäla besparingar, vilket också gäller om sysselsättningen ökar, men det kan även krävas att löntagare är beredda att acceptera något lägre inkomster om de vill arbeta mindre.

För att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle är det oavsett nödvändigt att ändra på konsumtionsvanorna. Då kan mer fritid fungera som en ersättare för dagens överkonsumtion.

Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan