Beprövat och pålitligt system

Mats Ekman -
Det finns inget tvingande behov av att övergå till e-röstning. Dagens system är pålitligt.

Några kvinnor och män vid ett bord, kanske med allvarlig uppsyn. En röstsedel i handen, riktning mot ett valbås, där man får sista chansen att begrunda alternativen innan den vikta lappen – efter att ha fått en officiell stämpel – försvinner ner i valurnan med ett beslut man inte längre kan ångra, som blir en del av valresultatet.

Det kanhända inte låter så modernt år 2017, utan röstningsproceduren kan uppfattas som lite gammalmodig och stel. Å andra sidan borde man betrakta den här proceduren med respekt.

(Det gäller ändå att förvissa sig om att valfunktionärer och valnämnd får den utbildning och har den auktoritet som behövs för uppdraget).

Vi i det 100-åriga Finland har förmånen att leva i en demokrati med lika rösträtt, vi har valhemlighet, vi har möjlighet att påverka genom att rösta (eller att låta bli att rösta) och den valnämnd som kan uppfattas som lite distanserad eller onödigt stel sitter där för att garantera att valet går rätt till och att inget valfusk förekommer. Det är bra att ibland påminna sig om att fria val inte är någon självklarhet i vår värld.

När det gäller valhemlighet glömmer man ibland att det inte bara handlar om att ingen annan ska veta hur du har röstat. Det handlar också om att hur du än påstår att du röstat på en viss kandidat ska detta inte kunna bevisas.

Valhemligheten finns för att ingen ska kunna köpa röster, eller utöva påtryckning, locka eller tvinga någon att rösta på en viss kandidat.

Otyget med att med smarttelefonen fotografera sin röstsedel med nummer i valbåset och distribuera bilden blir tydligen vanligare och det väcker bara frågan: Varför är det så viktigt att nedvärdera den viktiga valhemligheten för att få några sekunders uppmärksamhet i sociala medier-flödet?

Visserligen har lagstiftaren har varit smartare än så. Man kan faktiskt skriva kandidatens nummer på röstsedeln, fotografera, för att några senare riva den i bitar och be valfunktionären om en ny. Med andra ord, ”beviset” för hur man röstat kan vara fejk.

Det är fritt fram att berätta vem man röstat på, men det ska inte kunna ledas i bevis. Så måste det förbli, för det är enbart fuskarna som vill öppna för en köp- och säljmarknad av röster.

När valdeltagandet sjunker, i synnerhet bland yngre väljare, brukar elektronisk röstning över internet föras på tal. Upplägget kan verka bra i teorin, man kan logga in via till exempel bankkoder från sin hemdator, och snabbt och behändigt avge sin röst, och system som garanterar valsekretessen för den enskilda e-rösten har utlovats.

Men det man inte vet är att vem som i själva verket loggar in, vem som står bak ryggen och kommenderar vem man ska rösta på, vem som samlar tio personer vid datorn och i utbyte mot ersättning har dem att rösta på en viss kandidat.

Det skulle öppna för missbruk och valfusk – kanske spekulationer om att e-röster inte nått fram och så vidare – och misstankar om att allt inte gått rätt till är absolut inget att eftersträva. Det finns också frågor kring datasäkerheten.

Vi har ett bra, pålitligt system som väljarna litar på. Vi får valresultatet snabbt, kort efter att vallokalerna har stängts.

Därför behövs inte elektronisk röstning eller röstning över internet. Om det inte är trasigt, laga det inte, lyder uttrycket, som gäller även i detta fall.

Att ta sig till en vallokal eller ett förhandsröstningsställe i medeltal en gång per år är ingen oöverkomlig ansträngning.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan