Kyrkans svåra byggnadsekvationer

Lotta Sjöblad -
Många och stora fastigheter är en ekonomisk belastning för kyrkan.

Det är dyrt att underhålla skyddade kyrkliga byggnader och då större renoveringar krävs blir det ofta bekymmer. Alla åtgärder ska noga övervägas och specialarrangemang behövs ofta för att de ska smälta in. Det här leder många gånger också till att kostnaderna ökar.

Dessutom handlar det om projekt i den storleksklassen att det vanligen krävs både lån och understöd för att kunna förverkliga dem. Finansieringen kan även innebära missräkningar.

Då Kyrkostyrelsen nu i april fördelade byggnadsunderstöd blev många igen besvikna. Det är förståeligt att de som inte får understöd reagerar, men också bland dem som erhöll bidrag förekommer missnöje. Understöden var lägre än förväntat och det kan både leda till att man måste låna mera och omförhandla de lån som redan finns.

Om beräkningarna om understöd var för optimistiska eller om det brast någonstans i kommunikationerna är svårt att säga. Kanske det handlar om både och. Klart är åtminstone att antalet ansökningar ökat med cirka 20 procent jämfört med året innan. Anslaget har inte ökat lika mycket.

Totalt handlade det nu om 100 olika projekt, som kostnadsberäknats till sammanlagt cirka 20 miljoner euro. För skyddade kyrkliga byggnader beviljades sammanlagt 5 miljoner i byggnadsunderstöd. Merparten, drygt 1,1 av de drygt 1,58 miljoner som gick till Borgå stift veks för den pågående renoveringen av Kristinestads kyrka. Renoveringen av Korsnäs kyrka fick drygt 400.000 euro.

Utan finansiellt stöd är det svårt för församlingar och kyrkliga samfälligheter att genomföra större renoveringar. Redan det allra nödvändigaste fastighetsunderhållet slukar årligen betydande summor, och då har byggnadsbeståndet under åren på de flesta håll minskats betydligt. Till det som i tidiga skeden avyttrades hör tjänstebostäder och det var ofta svåra beslut.

De lokaler som finns kvar har sina fasta kostnader, även om de inte utnyttjas så flitigt. Ett sätt att försöka spara är att stänga kyrkor och andra energislukande byggnader då det är kallt och använda andra lokaler i stället. Den värderande granskningen har på sina håll redan en tid utsträckts att gälla också kyrkor, församlingshem och lägergårdar och kritikerna har ifrågasatt om alla behövs.

Diskussioner av det här slaget återkommer säkert också i framtiden, liksom de om var olika smärtgränser går. Vågar man höja kyrkskatten, om det kan leda till att folk skriver ut sig ur kyrkan i protest?

Finns det verklig beredskap till och när bör man på allvar diskutera samgångar eller krävs det påbud uppifrån? Det är inte lätta men nödvändiga frågor, som ibland måste ställas.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan