NyhetsbildZoom
Patrik Back

Vasa centrum på estraden

Patrik Back -
Enligt ordspråket gör en svala ingen sommar. En scen gör inget torg – men däremot kan en scen bidra till fler aktiviteter i ett centrum med livskraft.

Bygget av den permanenta scenen på Vasa torg är snart klart. Den officiella invigningen hålls första maj. Tidpunkten för invigningen är välvald. Första maj är en av de ganska få dagar torget fylls av folk.

I slutet av december gjordes en livskrafts­beräkning i Vasa centrum. I undersökningen ­beräknades centrums livskraftsindex genom att kartlägga och klassificera affärsutrymmen, affärer som har lördagsöppet, vardagsföretag och tomma ­affärslokaler. Enligt undersökningen, som gjordes­ av Tietojärjestelmäpalvelu Salokorpi på uppdrag av Visit Vasa, ligger Vasas stadscentrums livskraftsindex på 3,5.

Motsvarande siffror för stadscentrum i samma storlek är Kouvola 1,33, Björneborg 2,5, Villmanstrand 2,6, Seinäjoki 3,12, S:t Michel 3,3.

Det riksomfattande medeltalet är 3,06. Under­sökningen gav alltså Vasa centrums livskrafts­index betyget utmärkt. Antalet tomma lokaler i Vasa ­centrum är 8,1 procent, vilket är lägre än det riksomfattande medeltalet på 13,4 procent.

Undersökningens goda betyg ska inte förringas,­ men det ska heller inte den oro som många känner när det gäller Vasa centrum. En oro som baseras just på antalet tomma affärslokaler och risken för att allt färre väljer att spendera tid och pengar i centrum.

Under de senaste åren har Stenhaga vuxit sig starkt – och så småningom står Risö-området på tur. Samtidigt behöver Vasa centrum injektioner. Scenbygget på torget kan ses som en symbol för det arbete som måste göras för att hålla centrum livskraftigt.

Många sätter sin förhoppning till Wasa Station-­projektet, som innehåller både köpcentrum och musikhus. Frågan är om ett förverkligat Wasa ­Station gör centrum livskraftigare på ett större geografiskt område – eller om det innebär att stadens livliga kärna förflyttas?

På andra scener – exempelvis i stadshuset, på Ritz, på Doo-Bop Club – i centrum arbetas det hårt för att locka folk.

Under fjolåret lyckades både ­Wasa Teater och stadsteatern höja publik­siffrorna i jämförelse med 2015. Det finns en tydlig strategi att sänka tröskeln till teaterhusen.

Exempelvis så bokar stads­teatern Gubb­rockarna, som lockar svenskspråkig publik från lands­bygden. Den arrangerar söndags­konserter med ­nationella popstjärnor, som lockar publik en ­veckodag då ­teaterhuset oftast är stängt.

Wasa ­Teater har utökat antalet gästspel för att bredda utbudet. Förhoppningsvis leder den ­kommande renoveringen av Wasa Teater till att huset blir mer mångfunktionellt och ger möjlighet till bredare utbud och som höjer potentialen till att bli ett svensk­språkigt vardagsrum i centrum.

Aningen krasst uttryckt så roar vi oss och går på restaurang i centrum – och handlar i Sten­haga. Men behöver näringslivet och kulturscenerna ­varandra? En stad som Vasa – centrum i ett Österbotten med hög ambitionsnivå på många fronter – ska naturligtvis ha ett vitalt centrum såväl när det gäller näringsliv som kulturliv.

Centrum ska vara en mötesplats – inte bara på första maj.

opinion
Opinion
28.4 kl 21:00
Visa fler
Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan