Våra vägar mår inte bra

Mats Ekman -
Milda vintrar sliter hårt på vägarna – och tär på bilisternas humör.

Sprickor och gropar, det är verklighet på allt flera vägar. Asfalten tar stryk av de milda vintrarna, och det är en förklaring till att allt fler vägavsnitt lider av beläggningsskador. En annan är att budgeterade medel hos stat och kommun inte räcker till för att förnya och lappa beläggningen i den takt som krävs – allra minst för att svara mot de behov av grundliga reparationer som krävs.

Brist på pengar, är standardsvaret som den statliga NTM-centralen levererar.

Den så kallade reparationsskulden växer och därmed sker ett fortgående förfall av det finländska vägnätet. Det räcker med en tur längs riksväg 8, som är den viktigaste trafikleden i Sydösterbotten, för att se att den inte lever upp till sin status. Sämst i skick just nu är avsnittet mellan Kallmossen och Pörtom, där bilförarna prövas av djupa spår i körbanan, sprickor och hål i asfalten, men lyckligtvis ska det här avsnittet få ny beläggning i sommar.

I vinter har vägunderhållet på riksvägen och andra statliga vägar fått kritik, inte minst från yrkestrafikanter, och på vissa avsnitt har den vanliga felskrivningen riskåttan ägt sitt berättigande. Värst har problemen varit i de norra delarna av Österbotten, och både de som har entreprenaden för vägskötseln och de som ska övervaka den samma har fått sina fiskar varma.

Men tillbaka till de milda vintrarna och den omväxlande väderleken. Ena dagen är det smällkallt, andra dagen öser regnet ner. Beläggningen frestas hårt med ömsom köldgrader, ömsom plusgrader.

Professor Leena Korkiala-Tanttu vid Aalto-universitetet säger i en intervju för Helsingin Sanomat att beläggningen mår bäst av en ”traditionell vinter” med sammanhängande köldperiod. Men nu har vi vintrar med ständiga frys/tö-växlingar, vattnet tränger sig allt djupare ner i sprickor i asfalten...

Och dubbdäck i ”sommarföre” gör inte saken bättre.

Korkiala-Tanttu påpekar även att när man lägger ny asfaltbeläggning är ytskiktet tunnare än förr.
Det är ett sätt för beställaren att dryga ut väganslagen, att få pengarna att räcka till fler kilometer ny asfalt och därmed göra fler bilförare glada – åtminstone för stunden.

Men tunnare yta gör att beläggningen fortare får sprickor, och glädjen över ny asfalt blir allt kortvarigare.
Det gäller alltså även för vägmyndigheterna att i allt högre grad kunna anpassa beläggningsarbeten, dränering, vägunderhåll med mera till den verklighet som milda vintrar bjuder på – för dessa kan inte längre komma som någon överraskning. Vi kan på goda grunder anta att även vinterhalvåret 2017–18 blir en repris av vad vi sett de senaste vintrarna.

Staten borde i sin budget avdela mera pengar för väginfrastrukturen, prioritera det befintliga vägnätet och bromsa nya storinvesteringar i nybyggen.

Till detta behövs inget invecklat och dyrt system med övervakning av bilister som minister Anne Berner (C) drömmer om. I republiken brukar system av detta slag leda till att användarna betalar mera men får mindre, efter att mellanhänderna och byråkratin tagit sitt. Det är enklare att direkt i statsbudgeten styra en större del av de skatter och avgifter som bilägarna betalar till nya väganslag.

Det blir dyrare på kort sikt, men ett vägnät i förfall blir verkligt kostsamt på längre sikt.

Andra läser just nu
Sport
18.5 kl 16:01
Kultur
25.2 kl 23:06
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan