NyhetsbildZoom
Kenneth Myntti.

Ett systemfel i vårt samhälle

Kenneth Myntti -
Vi investerar allt mer pengar i trafiksäkra bilar med fyrhjulsdrift och krockskydd medan staten bidrar till att trafiken blir allt farligare.

En nyhet definieras ofta som en oväntad händelse eller ett plötsligt och mer eller mindre överraskande fenomen.

Då det gäller vägunderhållet eller rättare sant det obefintliga vinterunderhållet av vägarna börjar nyhetsvärdet snart ha klingat ut. Sällan har ÖT så ofta under en och samma vinter tvingats återkomma till samma tema.

Om vi hade haft en exceptionell vinter med besvärliga förhållanden hade saken varit en annan. Men nu finns inte ens det argumentet att ta till.

Vi har haft en helt normal vinter med slask vissa dagar och några minusgrader en annan dag. Ändå rapporteras om tio centimeter djupa spår i landsvägarna. (ÖT 10.3)

Att Fjalar Djupsjöbacka efter 40 år som vägmästare i Österbotten i dag känner sig desillusionerad är beskrivande för förändringen. Inte klimatförändringen, inte omslagen i väderlek och årstider, nej snarare förändringen i samhällssystem.

De flesta nyheter i dag handlar om kampen om sekinerna på statens kistbotten. Vi ser en outsinlig ström av upphandlingar som pressar priserna till sådan nivå att det inte längre går att åstadkomma en samhällsservice värd namnet.

Vilka blir konsekvenserna av ett bristande vinter­underhåll?

Jo, i dag färdas samtliga bilister på våra lands­vägar med livet som insats. Döden ligger på lur så fort vi greppar ratten och vrider om startnyckeln.

Egentligen är det en paradox eller två krafter som verkar i helt olika riktningar. Vi genomsnittsmänniskor investerar allt mer pengar i trafiksäkra bilar med fyrhjulsdrift och krockskydd medan staten genom sitt sparande bidrar till att trafiken blir allt farligare.

Förmodligen kan vi tala om ett allvarligt systemfel om vi människor för egen del strävar åt ett håll medan människokollektivet, det vill säga staten, strävar åt ett annat. Det rätta vore att invånarnas värderingar med viss fördröjning också skulle genomsyra den samhällsutveckling som sam­hället stakar ut.

Att så inte är fallet beror på att vi har tappat den politiska kontrollen över samhället. Demokratin har förlorat mot marknadskrafterna som via upphandlingar och skoningslös prispress urholkar kvaliteten i samhällservicen.

Därför har massmedia och den samhälleliga opinionsbildningen heller inte samma möjligheter som tidigare att göra skillnad.

Förmodligen är den här smygande samhällsförändringen också en bov i dramat då det gäller svårigheterna att få unga att kandidera i kommunalvalet. De unga känner starkt av att möjligheterna att påverka har urholkats och att därför inte är lika villiga som äldre generationer att avsätta tid åt politiken.

Ungdomsforskaren Tomi Kiilakoski låter i en FNB-intervju (13.3) förstå att de äldre har blivit socialiserade i en värld där kommunalpolitiken uppskattades och var eftertraktad. Det har gjort dem mer benägna att ställa upp i val.

Kiilakoskis iakttagelse stämmer bra för den som betraktar kandidatutbudet i det österbottniska kommunalvalet. Många veteraner har bestämt sig för att kandidera på nytt.

Själv är han rädd för att konsekvenserna, det vill säga att vi får kommuner som reflekterar det föråldrande Finland och som politiserar frågor som är viktiga ur de äldres synvinkel. Det kan försnabba nedmonteringen av kommunerna.





Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan