NyhetsbildZoom
Den österbottniska modellen, som direktör Kaj Suomela vid Österbottens förbund presenterade vid ett vårdseminarium i Kristinestad. Foto: Lotta Sjöblad

Valmöjlighet olika i teorin och praktiken

Lotta Sjöblad -
Valfrihet inom vården låter bra men hur blir det i praktiken?

Frågetecknen är många då utkastet till valfrihet inom vården nu är på remissrunda till slutet av mars. Det ser bra ut på pappret men en viktig fråga är hur man kan säkerställa jämlika social- och hälsotjänster för alla människor.Många har redan frågat sig hur det i praktiken blir med valfriheten för utsatta grupper, så som handikappade, minoriteter och den växande gruppen minnessjuka äldre.

Svenska pensionärsförbundets ordförande Ole Norrback hör till dem som oroar sig. Han har bland annat frågat hur valfriheten ska lösas för dem som inte själva kan fatta sina beslut. Norrback har också påpekat att det i landskapen behövs en instans för kvalitetskontroll, när privata aktörer sköter det mesta.

Valfrihet är i princip bra och finns det konkurrens ställer den också krav på dem som producerar tjänsterna. Återstår att se vilken inverkan det har på kostnaderna. Målet med vårdreformen har ju uppgetts vara att bromsa dem, så de inte fortsätter raka i höjden. Regionala skillnader avskaffas inte genom reformer. Det finns och kommer också i framtiden att finnas områden, där invånarunderlaget är tillräckligt för att det ska kunna erbjudas bättre och mer specialiserade tjänster. Rent krasst handlar det om att det är ekonomiskt lönsammare att bedriva en verksamhet på en del platser än vad det är på andra ställen.

Landskapet uppges få metoder för att säkra jämlika social- och hälsotjänster för människorna. Det blir svårt att förverkliga i praktiken. Mycket av servicen ska, som det ser ut nu, produceras av privata aktörer. Det betyder att den ska gå runt och gärna också vara lönsam. Sådana marknader finns inte överallt.

Viktiga definitioner saknas, till exempel vad närservice eller närvård i praktiken betyder. Diskrimineringsombudsman Kirsi Pimiä har som exempel tagit språkminoriteter som finlandssvenskar och samer samt människor som bor i glesbygden och i skärgården. Ska en del tvingas resa långa sträckor för att få tillgång till tjänster?Det finns skäl att ta de kritiska rösterna på allvar, göra grundligare förarbete och vara beredd att bearbeta om preciseringar krävs. Vårdreformen är så stor att man inte har råd med misslyckanden.





opinion
Opinion
24.3 kl 21:00
Opinion
23.3 kl 09:01
Opinion
22.3 kl 21:00
Visa fler
Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan