Bra med mer fokus på hälsan

Daniel Nissén -
Företag kan och bör uppmuntra till mer motion.

Det ligger i arbetsgivarnas intresse att ha en så frisk personal som möjligt. Motion och hälsosamma vanor ökar chanserna att hållas frisk. Så långt är allt klart, men hur långt bör och kan arbetsgivarna gå för att främja detta?

Spotlight (Yle Fem 21.2) tog i veckan upp den växande mängden hälsodata som finns tillgängligt och vad den används till. Enligt programmet finns redan flera hundra finländska företag som delat ut aktivitetsarmband (små ”armbandsur” som dygnet runt mäter puls, stegantal med mera för att kartlägga sådant som aktivitet, återhämtning, sömnkvalité) till sina anställda. Uppgifterna från armbanden går till företagshälsovården.

Förutom att förfarandet väcker frågor kring integritet och dataskydd oroar sig den svenska forskaren Carl Cederström i programmet för den allt större fokusen på att man ska leva hälsosamt. Han menar att det som börjar som harmlös uppmuntran från arbetsgivaren för att få personalen att motionera mer kan leda till krav på god hälsa och att den som inte håller sig i form ses ned på och kan till och med kan bli utan jobb.

Som med så mycket annat är det en hårfin gräns när något i grunden positivt övergår i till något där de negativa sidorna börjar ta överhanden.

Utgångsläget borde ändå vara att det är positivt att arbetsgivare försöker uppmuntra sina anställda till bättre hälsa. Bristfällig motion och ohälsosamma vanor är dyrt för såväl samhälle som arbetsgivare, och naturligtvis även skadligt för individen. Övervikt och inaktivitet ger upphov till allt mer hälsoproblem.

Det ligger alltså i allas intresse att försöka motverka det.

Subventionerad motion, träning på arbetstid och även någon form av bonusar eller annan uppmuntran till anställda som sköter om sin hälsa är metoder som fler arbetsgivare borde anamma. Alltid finns det de som kommer att uppleva sig förfördelade men de positiva effekterna överväger i alla fall.

Däremot är det mer tveksamt om man övergår till att kräva aktivitet eller till och med bestraffa anställda som inte motionerar eller på annat sätt inte tar hand om hälsan, exempelvis röker.

Var och en borde trots allt få bestämma om sin egen kropp och hur man tillbringar sin fritid – och den rätten ska också inkludera rätten att göra ”dåliga” val.

I dagens arbetsliv har stress blivit en allt större orsak till ohälsa och nedsatt arbetsförmåga och en arbetsgivare som vill hålla sin personal frisk borde också beakta detta. Krav och ständig kontroll av motionsvanor kan också det bli en stressfaktor.

Man ska heller inte glömma de socioekonomiska aspekterna bakom hälsa. Det tenderar finnas ett samband mellan utbildning och ekonomi och man sköter om sin hälsa, där de bättre bemedlade också är friskare. Cederström påpekar att alla inte har samma förutsättningar och att när allt mer ansvar läggs på individen är det de redan mest utsatta som lider mest.

Ur ett samhälleligt perspektiv räcker det alltså inte med att enbart uppmuntra folk att röra på sig och äta mer hälsosamt.

Men även om det kan slå över måste det trots allt ses som något positivt med mer fokus på att leva hälsosamt och att allt fler arbetsgivare får upp ögonen för fördelarna med att främja och uppmuntra personalens motionsvanor.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan