För många män inte med i arbetslivet

Lotta Sjöblad -
Allt fler ”försvunna” arbetare utgör oroande en trend i hela västvärlden.

Nästan 80.000 män i Finland är permanent utanför arbetslivet. Det handlar om personer som är i bästa arbetsför ålder, men i sysselsättningsstatistiken återfinns de under ”övriga utanför arbetskraften”. De varken jobbar, söker jobb eller studerar och de är inte heller sjukpensionerade.

Den här gruppen har de senaste årtiondena blivit större och nu försöker forskare få reda på vad som hänt med de här männen. Analysen om ”de försvunna arbetarna” är ett samarbete mellan stiftelsen Me och näringslivets delegation Eva.

Nu är hela 7,4 procent av alla män i åldern 25–54 år helt utanför arbetslivet. Av de försvunna arbetarna är 28.000 sådana som knappast igen hittar ett avlönat arbete på den fria marknaden. Det handlar om personer som länge varit arbetslösa, har låg utbildning och liten arbetserfarenhet, säger analytiker Jussi Pyykkönen.

Fenomenet är inte nytt eller speciellt för Finland. I hela västvärlden frågar man sig hur man ska tackla problemet med de män som blivit utan utbildning och jobb. Den snabba strukturomvandlingen, där speciellt arbetsplatserna inom industrin minskat, anses vara den viktigaste orsaken till att den här gruppen hamnar utanför arbetsmarknaden.

Tidigare var det möjligt att få jobb inom industrin direkt efter grundskolan. När de som valde att börja jobba då senare blivit arbetslösa har de haft svårt att få nytt jobb utan utbildning. Därför behövs fler insatser för att bättre förbereda de unga för utmaningar som kommer emot i arbetslivet.

De sparkrav som funnits på utbildningssidan märks så att det bland de ungdomar som går ut grundskolan finns personer med bristfälliga kunskaper i basfärdigheter som att läsa och skriva eller behärska grundläggande matematik. Bristerna ger dem sämre utgångsläge då det gäller fortsatt utbildning och många hoppar därför av. Flera av dem som står utanför arbetslivet har fått så mycket negativ feedback att de inte längre tror på sig själva och att de duger till något.

Oroande är också att klyftan mellan flickor och pojkar ökar. Det märks redan i grundskolan, där pojkarna har sämre betyg än flickorna. Vid universiteten studerar fler kvinnor än män. Det innebär att insatser bör sättas in i tidigt skede för att kunna ge individuell hjälp och fortsatt stöd där det behövs så man kan få bukt med problemen.

Det har visat sig att bättre konjunkturer inte minskar på arbetslösheten i önskad grad. Arbetsförmågan har redan försämrats för många långtidsarbetslösa. För att hjälpa dem behövs nya insatser och det kommer att och måste få ta tid. Strukturer uppdateras inte i en handvändning och basinkomsten är ingen universallösning.





opinion
Opinion
24.3 kl 21:00
Opinion
23.3 kl 09:01
Opinion
22.3 kl 21:00
Visa fler
Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan