Ger inte upp storstilade planer

Mats Ekman -
Först olja, sedan kol. Ska biobränsle väcka Björnön till liv.

Det blev ingen utdelning för bolaget Furetan när Arbets- och näringsministeriet i måndags fördelade investeringsstöd till spetsprojekt inom förnyelsebar energi.

Furetan fanns med bland de 30 som gick till en andra sållning, men fanns inte med bland de elva projekt som beviljas stöd, vilket SÖ berättade i tisdags (31.1).

Furetan är ett namn som klingar obekant för de flesta, men projektet är högintressant för Sydösterbotten – och kunde om det förverkligas bli en lottovinst för hela regionen.

Bolaget har alltså planer på att bygga ett bioraffinaderi vid kraftverksområdet på Björnön, och även om Pohjolan Voima vill tona ner sin roll handlar det i praktiken om att byta stenkol mot biobränslen i det gamla kolkraftverket.

PVO Lämpövoimas oljepanna har inte använts på länge. Kolkraftverket ligger i malpåse och har inte producerat el sedan maj 2015, och det är högst osäkert om enheten någonsin startas upp på nytt. Det som skulle ge tilläggstid är om kraftverket skulle komma med i Energimyndighetens nya effekt?reserv, som snart ska upphandlas för en treårsperiod.

Oavsett hur det går med den saken sjunger stenkolsförbränningen på sista versen, senast på 2020-talet krävs något nytt.

Det är här Furetan kommer in i bilden. Bolagets styrelseordförande heter Timo Rajala. Han är tidigare vd för Pohjolan Voima och har flera gånger besökt kraftverksområdet på Björnön.

Han vet att där finns all nödvändig infrastruktur, ett färdigt planerat industriområde, kraftledningar, djuphamn, bra väg direkt från riksåttan... Här är startsträckan kort jämfört med att etablera sig på ett ställe utan grundläggande infrastruktur.

Det är inget litet projekt. Furetans investering i ett bioraffinaderi i Kristinestad handlar om en investering på i runda slängar 300 miljoner euro. Av energived och åkerbiomassa skulle man producera lignin som skulle användas som bränsle för att producera el i kraftverket. Spillvärmen skulle inte avledas i havet utan användas i processen. Man skulle även producera flytande trafikbränsle, bioetanol, för marknaden. Det vill säga, det vore en anläggning som ligger i tiden, staten hejar på investeringar i biobränslekapacitet.

I dagens automatiserade värld ger produktionsanläggningar av detta slag inte så många jobb, men Rajala säger till SÖ att med råvaruhantering, transporter och andra kringeffekter skulle över tusen personer sysselsättas – då långt utanför Kristinestads gränser.

Nu gör man ett nytt försök att bli del av ministeriets spetsprojekt, och Rajala öppnar även för utländska finansiärer om man inte hittar kapital i eget land.

Något stöd från staden Kristinestad förväntar sig bolaget inte.Björnön är i Pohjolan Voimas ägo och därför har staden ingen aktiv roll i processen.

Det handlar närmast om att de kommunala beslutsfattarna får tacka och ta emot, om det skulle gå så väl att planerna någon gång i framtiden kunde konkretiseras.

Men vägen dit är lång och krokig. I detta tidiga skede är det knappast riktigt många som vågar tro på en lottovinst av det här slaget blir verklighet.

Det är för tidigt att sätta champagnen på kylning.





opinion
Opinion
24.3 kl 21:00
Opinion
23.3 kl 09:01
Opinion
22.3 kl 21:00
Visa fler
Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan