Det gäller att skynda långsamt

Malin Bylund -
Då allt mer ska skötas digitalt riskerar en del att hamna utanför.

”Ibland känns det som om man delar in befolkningen i A- och B-klassens människor.” Så uttryckte sig Alf Bäckström, medlem i Svenska pensionärsförbundets it-kommitté och it-handledare inom Närpes pensionärsförening, i torsdagens SÖ (19.1).

Och visst har han rätt, Bäckström. Sanningen är att man kunde applicera det här påståendet på rätt många olika situationer men i just det här fallet är det fråga om den snabba digitaliseringen som råder. Allt mer ska skötas via nätet och många som inte har tillgång till internet, däribland en rätt stor del av de äldre, riskerar att hamna utanför samhället.

Från och med nästa år ska post från myndigheter som till exempel Folkpensionsanstalten och skatteverket i stället för att hamna i en postlåda hamna i en digital nättjänst som alla över 15 år ska använda sig av. Orsak? Ekonomisk, förstås. För den offentliga förvaltningen innebär det här besparingar på 25 miljoner euro om året.

Men Ole Norrback, ordförande i Svenska pensionärsförbundet, kan i samma SÖ-artikel (19.1) berätta att regeringen nu börjat inse att en digital postlåda skulle medföra svårigheter bland många äldre.

Många av dem har fortfarande inte tillgång till internet. Och hur ska kontakten med myndigheterna skötas då?

Från Svenska pensionärsförbundets sida har man under hösten flitigt fört diskussioner med beslutsfattarna för att få dem att inse svårigheterna som den digitala postlådan kan föra med sig.

Regeringen har slagit fast att lagstiftningen om den digitala postlådan ska garantera andra typer av tjänster för dem som inte kan använda sig av elektroniska tjänster. Men vem som befrias är ännu oklart, utredningarna pågår än.

Det är förstås inte bara de äldre som riskerar att hamna utanför, som riskerar att bli utan nödvändig information från myndigheterna, någonting som alla har rätt till. Det är ett faktum: alla har ännu inte tillgång till internet.

Kämpar man – oavsett ålder – exempelvis för att få mat på bordet är kostnader för en internetanslutning inte nödvändigtvis någonting som man prioriterar.

Det här gäller ju förstås inte bara den digitala postlådan. Att allt mer ska skötas via nätet är ett faktum och hör väl till tidens gång. Det skärs ner på kundservice ”ansikte mot ansikte”, tider måste bokas via nätet – och vem har inte hört ”mer kan du ta del av på vår webbsida”.

Men det går inte heller att sticka under stol med att internetanvändningen också för med sig många positiva sidor. Ta det digra utbudet av sociala medier som exempel. Via dem är det möjligt att hålla kontakt med släkt och vänner på andra sidan jordklotet. Samtidigt kan man vidga sitt sociala nätverk och komma i kontakt med personer som man kanske annars aldrig fått kontakt med.

Hur den digitala postlådan kommer att skötas i praktiken återstår alltså att se. Förhoppningen är förstås att beslutsfattarna inser att en övergångstid – och då en rätt lång en – är nödvändig i just detta fall. Med andra ord: det gäller att skynda långsamt.

För det är precis så som Alf Bäckström och Ole Norrback konstaterar. Man kan inte tvinga någon till att använda sig av digitala tjänster.

Andra läser just nu
Kultur
25.2 kl 23:06
Opinion
19.5 kl 21:00
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan