Bara toppen av isberget

Mats Ekman -
Det är inte svårt att grunda en förening i Finland. En förening kan grundas av minst tre 15 år fyllda personer.

Vill man registrera föreningen blir det mera formbundet, men fördelarna överväger ändå i de flesta fall, tack vare den struktur man får och det faktum att medlemmarna i en registrerad förening till skillnad från i en oregistrerad inte personligen svarar för föreningens förpliktelser.

Svårare än att grunda är att hålla i gång föreningen, fylla den med den meningsfull verksamhet och få folk att ställa upp för olika uppdrag. Det är inte heller alldeles lätt att sätta punkt och upplösa föreningen, när den blivit ointressant eller irrelevant och utan medlemmar, vilket bekräftas av att Patent- och registerstyrelsen nu står i beråd att stryka tusentals föreningar ur föreningsregistret.

Den aviserade avregistreringen gäller cirka 40 000 föreningar som inte har lämnat in anmälningar till föreningsregistret sedan 1995. Efter att Patent- och registerstyrelsen i somras offentliggjorde listan på de icke-verksamma har cirka 3 000 föreningar uppdaterat sin status och meddelat att de fortsätter med sin verksamhet.

Bland dem som nu hotas av avregistrering finns fortfarande en hel del aktiva föreningar, också i Sydösterbotten, och ännu på torsdag finns tid för den allom bekanta ”Någon” att agera, eftersom den lika välkända ”Någon Annan” låtit bli.

Föreningsregistret upptar över 135 000 föreningar och bekräftar uttrycket om Finland som föreningarnas förlovade land.

Listan över de föreningar som inom kort tas bort ur registret är också ett stycke lokalhistoria. Den upplyser om att det till exempel finns (fanns) en registrerad förening vid namn Taklax beklädnadsarbetare i Korsnäs.

Sovjetunionen föll samman 1991. Samfundet Finland-Sovjet ersattes av Samfundet Finland-Ryssland 1992 – samma år som VSB-pakten gick i graven – och då kan man fråga sig när en förening som Närpes avdelning av Samfundet Finland-Sovjetunionen senast hade verksamhet.

Det finns ett stort antal politiskt färgade föreningar, över hela färgskalan, som nu formellt förpassas till historien. När har någon senast hört något från Finlands kommunistiska partis avdelning i Sideby? Eller från Bäckby-Kåtnäs folkdemokratiska förening? Töjby-Rangsby socialdemokrater? Eller från Kokoomuksen nuoret – Ung samling i Kristinestad?

Det finns inte längre något konstitutionellt högerparti i partiregistret i Finland, men både Kristinestadsnejdens och Närpes konstitutionella finns i föreningsregistret.

Det fanns alltså tidigare ett betydligt större intresse än i dag för att engagera sig politiskt. Partiernas lokalavdelningar har slagits samman, upplösts eller stilla somnat in. Svensk Ungdom i Korsnäs rf och Korsnäs socialdemokrater rf är två andra exempel på föreningar som utan motåtgärd nu kommer att strykas ur registret.

Ändå är den statliga myndighetens storstädning bara toppen av isberget. Bland de föreningar som visat livstecken gentemot föreningsregistret de senaste 20 åren finns det ett stort antal som för en tynande tillvaro, eller som i praktiken upphört att fungera. Att inte ha ett ordentligt avslut i enlighet med stadgarna kan vara problematiskt om det finns ekonomiska tillgångar – eller värdefull dokumentation, som borde bevaras för eftervärlden.

Men andra föreningar återuppväcks ur törnrosasömnen, och kan med nya driftiga krafter vid rodret gå en ny vår till mötes.





opinion
Opinion
24.3 kl 21:00
Opinion
23.3 kl 09:01
Opinion
22.3 kl 21:00
Visa fler
Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan