”Kämpar för sin existens”

Mats Ekman -
Vid ingången av 2017 har vi 311 kommuner i Finland. 107 av dessa titulerar sig stad och den minsta av landets städer är Kaskö med mindre än 1?300 invånare.

Om man multiplicerar Kaskös folkmängd med 500 får man det ungefärliga invånarantalet i landets största stad, Helsingfors.

Kaskö befinner sig just nu i ”dåligt sällskap”. Den ansedda tidskriften Suomen Kuvalehti har listat 57 kommuner som kämpar för sin existens. Den enda kommunen i landskapet Österbotten som har fått den tvivelaktiga äran att figurera på listan över ”döende kommuner” är Kaskö, beroende på kronisk befolkningsminskning, allt äldre befolkning, allt svagare kommunal ekonomi.

Man har utgått från befolkningsutveckling åren 2010–2015 och ekonomiska nyckeltal för året 2015. SK uppger att Kaskö både åren 2010 och 2015 hör till de kommuner i Finland som hade den kraftigaste befolkningsminskningen, procentuellt sett.

Den karta som SK presenterar över de 57 kommunerna bekräftar att kommuner som ligger långt ifrån starka tillväxtcentrum har svårt att klara sig. Ett område på denna karta utgörs av kommuner i sydligaste Södra Österbotten (Bötom, Storå) och norra Satakunta (Sastmola, Siikais, Påmark).

Det här är något som man bör komma ihåg i analyser av detta slag. En liten kommun invid ett tillväxtcentrum drar nytta av arbetsplatser och service i den större staden, och behändiga pendlingsavstånd garanterar inflyttning. Det är alltså det geografiska läget snarare än driftiga beslutsfattare som gör att sådana kommuner klarar sig hyfsat.

Om en idyllisk havsnära trähusstad som Kaskö skulle vara belägen 10–20 kilometer från Vasa skulle staden växa så det knakar och skolor och daghem bågna under trycket. Men nu är avståndet till Björneborg, Vasa och Seinäjoki omkring 100 kilometer och den draghjälp av grannen som exempelvis Korsholm har av Vasa uteblir.

De experter som intervjuas i Suomen Kuvalehti tror inte på någon våg av kommunsammanslagningar. Orsaken stavas ”sote”. Den kommande vårdreformen överför ansvaret för social- och hälsovården från kommunerna till landskapen. Det väntas underlätta den ekonomiska tillvaron för många små kommuner.

En annan sak är att man fråntas beslutanderätten, vilket oundvikligen kommer att märkas i form av försvagat utbud av närservice.

Landskapet Österbotten får mindre pengar per invånare för social- och hälsovården i framtiden samtidigt som kommunerna kommer att få något mera, enligt de beräkningar som gjorts för statsandelarna. Det betyder att landskapet måste gallra i kostnaderna för vården.

Men kalkyler av detta slag ska ändå tas med en nypa salt. Ingen orkar väl tro på att statsandelarna till kommunerna totalt sett skulle öka i framtiden, med tanke på hur stor del av statsbudgeten som bygger på lånta pengar.

Staten ger med den ena handen och tar med den andra.

Men experter menar alltså att vårdreformen ger kommuner i kris åtminstone några års nådetid.

Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan