Greven, staten och posten

Mats Ekman -
År 1638 insåg man att fungerande postgång är en samhällsfunktion.

Greve Per Brahe den yngre (1602–1680) hann med mycket under sina år som generalguvernör i Finland, bland annat bidrog han till grundandet av staden Kristinestad 1649.

Han insåg betydelsen av en fungerande förvaltning i riket, och att brev inom någorlunda rimlig tid skulle nå mottagaren. Greven organiserade postverket i den östra rikshalvan. Regelbundna postrutter togs i bruk i det svenska riket 1638, på våren i den västra rikshalvan, på hösten i den östra. Det betyder att postväsendet i både Finland och Sverige räknar 1638 som sitt födelseår.

Drottning Kristinas första förordning, postordningen, fastställdes 1636. En edsvuren postdräng skulle springa 10 kilometer på två timmar, oavsett terräng, väder och faror. Han skulle blåsa i hornet i god tid så att nästa postlöpare skulle stå redo att ta vid. Det var hårda bud att vara postdräng, den som sölade eller slarvade bestraffades med fängelse, åtta dagar på vatten och bröd.

Det var ändå inte så effektivt med dessa springande kurirer och våren 1638 kom den nya förordningen, med postbönder, som tog ansvaret för bestämda rutter. Då började man använda häst och båt. Det var ofta med livet som insats som posten transporterades mellan Stockholm och Åbo, många drunknade.

Mycket har hänt sedan grevens tid, inte minst under det senaste kvartsseklet. Post- och televerket delades upp på två bolag, det ena blev senare aktiebolaget Posten (i ett skede Itella), av det andra utvecklades det som vi idag känner som varumärket Sonera inom Teliakoncernen.

Nu behandlas ett nytt förslag till postlag i Finland. Oy Posti Ab hade hoppats att bestämmelserna luckras upp så att man åläggs att dela ut brev endast tre dagar i veckan mot nuvarande fem – vilket vore i strid med EU:s postdirektiv. Det här skulle ha försämrat tidningsutdelningen i stora delar av landet.

Enligt lagförslaget förutsätts distribution av brev fem dagar i veckan på glesbygden, i områden där tidig tidningsutdelning saknas. Tack vare detta är det möjligt att fortsätta dela ut tidningar fem dagar i veckan även i glesbygden, betonar Kommunikationsministeriet, som även vill öppna för ny konkurrens.

Tidningarnas Förbunds styrelseordförande Petteri Putkiranta poängterar i ett uttalande att utgångspunkten för en ny lag alltid bör vara medborgarnas väl. Men nu fokuserar ministeriet på statsägda Posten Ab:s lönsamhet.

Digitaliseringen gör att det finns mindre brev och försändelser att dela ut. Man har kompenserat bortfallet i kraftigt höjda priser, som skrämt bort kunder. Dåliga investeringar i Ryssland och andra grannländer är andra orsaker till att Posten nu febrilt söker nya inkomstkällor.

Det som först lät som ett revyskämt, att postiljonen ska klippa gräsmattan, är redan verklighet och mer av det här slaget är att vänta om man får tro Oy Posti Ab, som vill utvecklas till ett bolag som erbjuder en massa olika tjänster.

Det ursprungliga uppdraget, att dela ut brev och tidningar, har prioriterats ner. Postutdelarna har fått nya arbetstider och underbemanning gör att man inte alltid hinner dela ut post i rimlig tid, och därför ser man postens bilar kryssa på sent i skymningen också i Sydösterbotten.

Kritiken mot hur bolaget sköter sitt lagstadgade uppdrag växer bland riksdagsledamöterna.

Frågan är om vi behöver ett statsägt bolag vid namn Posti som ska fokusera på fastighetsskötsel och äldreomsorg, där det redan finns många andra privata aktörer?

Redan Per Brahe insåg att det är statens sak att organisera samhällets och medborgarnas behov av fungerande postgång.

Kommentarer


Äldre kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan