Men vem ska betala?

Mats Ekman -
Finland faller i farstun för den som vill tjäna pengar på Guggenheim.

Guggenheim till Helsingfors och de olympiska vinterspelen till Finland? Det förra en mångmiljonsatsning inom kultursfären, det senare något som i värsta fall skulle kunna kräva miljardbelopp i idrottsanläggningar.

Men i bägge fall handlar det också om ren och skär business från de som äger rättigheterna, och att det till övervägande del är skattebetalarna som ska finansiera dessa kalas.

Då det gäller Guggenheimmuséet ska Helsingforsfullmäktige på onsdag ta ställning till saken. Det är ändå ingen intern sak för huvudstaden, eftersom alla finländare förväntas vara med och betala med sina skattepengar och via tipsvinstmedel.

Jörn Donner behöver knappast någon närmare presentation. Han avfärdar Guggenheims intresse för Helsingfors som ”den stora blåsningen” i en slagkraftig insändare i HBL (24.11). Helsingfors ska ge en tomt värd minst 100 miljoner euro gratis, betala 80 miljoner kontant och garantera stiftelsens lån, medan Guggenheimstiftelsen får klirr i kassan – utan egen risktagning.

– I det lilla landet Finland är det lätt att lura folk med falska förespeglingar, skriver Donner och finner det deprimerande att politikerna låtit sig luras av ”influgna sol- och vårare”.

– När man gör affärer med amerikaner bör man vara medveten om att de har en annan businesskultur än vi ofta väldigt naiva finnar, skriver å sin sida designern Tua Rahikainen i en annan insändare i HBL (27.11).

Hon gör ett ypperligt förslag: Erbjud stiftelsen kommission på inkomster, det vill säga ”alla utopiska biljettintäkter”, i stället för en fast summa under 20 års tid.

Det skulle ju i sanning vara marknadstänk. Om museet ger så stora biljettintäkter som nu utlovas vore det ju en bra deal för alla parter och näringslivet skulle stå i kö för att få del av kakan. Men problemet är att knappast någon på fullt allvar tror på kalkylerna på en halv miljon betalande besökare per år, utan pådrivarna räknar med att kommun och stat öppnar börsen.

Det finns ingen kö eller konkurrens om att etablera nya Guggenheim-muséer i världen. Man ser inte heller någon köbildning då det gäller att stå värd för de olympiska spelen.

Timo Ritakallio, ny ordförande för Finlands olympiska kommitté, föreslår att Finland ska söka om vinter-OS 2026, gärna i samarbete med Sverige. Han lyfter i Lännen Medias intervju (21.11) fram gamla argument om hur OS skulle stärka Finlands ekonomi och göra landet internationellt känt.

Det råder inte längre någon stor rusning till att ordna OS, endast två länder ville bli värd vinter-OS 2022 och ynka tre tävlar om värdskapet för sommar-OS 2024. Det är inte värt att plöja ner enorma summor på pråliga anläggningar som har begränsad användning efter spelen, och allt fler protesterar mot korruptionen som så starkt förknippas med OS och IOK. För utan smörjmedel är det svårt att få delegaterna på sin sida.

Oslos ansökan för 2022 drogs tillbaka eftersom norska staten nekade garantisumman på tre miljarder euro, och då borde varningsklockorna ringa även i Finland.

Finland som varumärke stärks inte att av det mygel och den korruption som förknippas med IOK och OS, tvärtom.

Man är varken kultur- eller idrottsfientligt inställd om man bestämt säger nej tack till Guggenheimstiftelsens konkreta ”erbjudande” eller de mera löst formulerade tankarna på att Finland borde stå värd för vinter-OS. Det finns bättre sätt att stöda kultur och idrott i den skuldsatta republiken.





opinion
Opinion
24.3 kl 21:00
Opinion
23.3 kl 09:01
Opinion
22.3 kl 21:00
Visa fler
Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan