Ny tolkning om språk i vårdlagsutkast

Lotta Sjöblad -
En ny storm har blåst upp kring lagförslaget om jour och sjukhus.

Det har stormat rejält många gånger tidigare också kring regeringen Sipiläs förslag till framtida jour och sjukhusnätet i vårt land. Nu är det dags igen, och det är allvarligt.

Då lagförslaget nu synas i grundlagsutskottet påpekas det i debatten att regeringen fört förslaget vidare, trots att där finns en feltolkning som drabbar svenskan. I korthet handlar det om hur regeringen i motiveringsdelen tolkar ett tidigare utlåtande från grundlagsutskottet.

År 2009 satte utskottet stopp för den dåvarande regeringens planer på att orientera Karleby norrut i förvaltningsreformen. Motiveringen var att man måste besluta sig för det alternativ som bäst tryggar de språkliga rättigheterna, ifall det finns flera att välja mellan. Utskottet höll fast vid den linjen 2014 då det var dags att tolka regeringen Stubbs försök till social- och hälsovårdsreform.

Regeringen Sipilä hänvisar till utlåtandet från 2014 men kommer med en helt ny tolkning. Enligt den aktuella tolkningen är man inte skyldig att välja den lösning som medför minst problem för den språkliga minoriteten.

I en lång och krånglig mening på värsta byråkratspråk sägs att en annan modell kan väljas bara olika fri- och rättigheter först vägts mot varandra och den alternativa lösningen kan anses ”konstitutionellt godtagbar”.

Två grundlagsexperter som reagerat på regeringens tolkning är Olli Mäenpää, professor i förvaltningsrätt, och Markku Suksi, professor i offentlig rätt. Enligt dem är tolkningen knappast ett misstag, utan det handlar om att det också bland lagberedare i Finland nu finns en uppfattning om att sanningen inte spelar så stor roll längre (VBL 22.11).

Lagförslaget och motiveringarna har skrivits av tjänstemän, men ansvaret ligger hos regeringen som godkänt texten och fört den vidare. Feltolkningen är betydande, enligt de två grundlagsexperterna.

Det är skrämmande att regeringen med alla medel försöker driva igenom en reform med så tydliga inslag av hastverk som vårdreformen har. Risk föreligger också för allvarlig kris, där förtroendet för regeringen kommer att prövas. Frågan är om regeringen då skulle falla eller inte.

Regeringen bör vara beredd att också i fortsättningen möta kraftig kritik. Det spekuleras redan om att det inte alls handlar om en feltolkning utan att det lika väl kan vara ett avsiktligt försök att vilseleda riksdagen. Att sådana teorier framförs ger ännu en bock i marginalen för en regering, som redan fått många negativa stämplar.

Vilket regeringens nästa steg än är kommer det att mötas av kritik. Att skjuta fram reformen, noga syna alla delar och vara beredd att rita om vårdkartan hade varit det bästa.

Ett sätt att lösa den nuvarande förtroendekrisen är att Vasa centralsjukhus får så kallad fulljour i stället för Seinäjoki. Den lösningen har lagexperterna Olli Mäenpää och Markku Suksi också fört fram.

En annan, kanske smärtfriare, lösning är att utöka antalet sjukhus med fulljour så att också Vasa centralsjukhus i framtiden kan erbjuda det. Att få bakläxa i grundlagsutskottet skulle vara genant.

Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan