Nytt försök till skyddsjakt

Mats Ekman -
Fiskeriområdena i Österbotten gör gemensam sak mot den växande skarvstammen.

De väljer att tala tusental, fiskeområdena i Österbotten. Som SÖ berättade i torsdags (17.11) kommer man nu att söka om tillstånd för storskalig skyddsjakt på skarv.

I tidigare ansökningar har man sökt om lov för tiotals eller hundratals individer. Nu söker Närpes-Kaskö fiskeområde om tillstånd att minska stammen med 2.000 skarvar per år under en tioårsperiod, medan Kristinestad-Storå fiskeområde kommer att yrka på 1.000 skarvar per år under en tioårsperiod.

–?Kanske vi drog till lite, men vi får se vad slutresultatet blir, kommenterar disponent Johan Silversten i Närpes.

Skyddsjakten skulle gälla avskjutning samt prickning och oljning av ägg. Enligt miljömyndigheten fanns över tusen skarvbon i Närpes och fiskeområdets uppskattning är att antalet individer i somras uppgick till cirka 5.000. Enligt Finlands miljöcentral finns ett hundratal bon i Kristinestad, men disponent Paavo Rantala påpekar att kanske 3.000 skarvar fångar fisk i området.

I Kristinestad har man tre gånger sökt om skyddsjakt, men inga skarvar har kunnat skjutas. En gång fick man ett tillstånd som trädde i kraft först när skarvarna försvunnit för året, andra gånger har besluten upphävts i förvaltningsdomstolen.

Ornitologiska föreningar anför reflexmässigt besvär över tillstånd för skarvjakt, och man räknar med att det kommer att ske även denna gång. Vetskapen om långa handläggningstider i förvaltningsdomstolen gör att man är ute i god tid inför nästa vår.

Det finns några saker att hålla i minnet.

Skarven är inte på något sätt en hotad art i Finland och stammen hotas inte av reglerad skyddsjakt. Den breder ut sig i snabb takt. Den är opportunist och äter allt vad den kommer åt – påståenden om att den prioriterar så kallad skräpfisk faller på sin egen orimlighet. Lika gärna slukar den havsöringsyngel och abborre. Naturligtvis påverkas fiskbestånden negativt när hundratals skarvar dammsuger känsliga havsvikar.

Det är inte heller så att EU kräver att skarven ska vara totalfredad. EU:s fågeldirektiv tolkas mer restriktivt i Finland, av både miljömyndigheter och domstol, än i andra EU-länder där man insett att skarvstammen bör regleras för att skydda kustfisket.

Den som beskyller kustbefolkning, fritidshusägare och fiskare för att hetsa mot skarven bör också ställa sig frågan hur mycket prestige det egentligen har gått i skarvskyddet – och fråga sig varför skyddsjakt som är möjlig och tillåten i Sverige eller Danmark inte går för sig i Finland.

Marina Nyqvist, som är skarvexpert på Österbottens fiskarförbund, säger i SÖ 17.11 att det nu ska bli lättare att få tillstånd för skyddsjakt på skarv. Tidigare har man krävt så ingående utredningar att det många gånger varit omöjligt att ens få tillstånd. Nu krävs inte samma bevisbörda för skadeverkningarna. Nyqvist säger att skarvarna gör allvarlig skada på lokala fiskbestånd av öring, gös och abborre.

Men någon fullständig enighet om inverkan på kustfisket går inte att uppbåda. Till exempel säger forskaren Outi Heikinheimo vid Naturresursinsitutet Luke till VBL (17.11) att fångststatistiken inte visar på någon kollaps av fiskebestånden som skulle bero på skarven, utan tvärtom har abborren ökat, säger hon.

I samma VBL intervjuas en dansk forskare i fiskebiologi, Niels Jepsen, och han säger att Finland bör skrida till åtgärder nu om man inte vill förlora sitt kustfiske – vilket enligt Jepsen på grund av skarven har skett i Danmark. Han påpekar att tusentals skarvar som häckar i Finland övervintrar i Danmark så problemen är gemensamma i Östersjöområdet.

Nu måste myndigheterna nyktra till och ta problemet på allvar. Det är inte hållbart om Finland som enda land i Östersjöområdet inte försöker reglera skarvstammen.

Andra läser just nu
Kommentarer

Regler för kommentarer

Kommentarerna är ett forum för att diskutera artikeln och de tankar som artikeln ger upphov till, samt tillföra ny kunskap i ämnet.

Samtliga kommentarer förhandsmodereras. Modereringen sker med jämna mellanrum, förutom mellan 22.30 och 06.30 då ingen moderering och således ingen publicering av kommentarer sker.

Du får inte skriva kommentarer som bryter mot någon lag som tillämpas i Finland: göra dig skyldig till ärekränkning, sprida kränkande uppgifter om andras privatliv, hetsa mot folkgrupp, bryta mot tystnadsplikt m.m. Vi accepterar inte provocerande, nedsättande eller generaliserande omdömen om språk, ras, religion, kön eller sexuell läggning. Vi förbehåller oss rätten att ta bort inlägg som inte tillför debatten något nytt eller som vi på annat sätt uppfattar som olämpligt.

Alla som kommenterar våra webbartiklar förväntas göra det under sitt eget namn. För att kunna delta i webbdebatten måste du ha ett Facebook-konto. Vi förbehåller oss rätten att helt och hållet blockera sådana kommentarsprofiler som vi bedömer som falska.

Likaså förbehåller vi oss rätten att välja vilka artiklar som kan kommenteras. Kommentarer under webbartiklar kan också bli publicerade i den tryckta tidningen, men besluten om vilka kommentarer som väljs ut till papperstidningen fattas av debattredaktören.

Våra huvudnyheter

Mest läst senaste veckan